Mariannes proband (se Wikipedia: Proband)


Några av Mariannes släktingar (se Wikipedia: Släkt/Släkting)


Övrigt

Släktträden innehåller bara personer som noterats som avlidna eller är äldre än 100 år, 100 års gränsen är något jag kopierat och modifierat från Riksarkivet/SVAR som använder 70 år som gräns och vattendelare vid publicering av de kyrkoarkiv son finns i NAD. Personer som är kända men inte uppfyller dessa vilkor noteras som &ltPrivat>


Detta är version 27g (2022-10-02) av denna gren av släktträdet (Ida's gren).


När jag började släktforska var det snigelpost och mikrofiche-kort från SVAR som gällde, man satt hemma (eller på biblioteket) och läste korten i en speciell mikrofiche-läsare. Sen kom miraklet, företaget Genline startade en tjänst som erbjöd digitaliserade bilder av dessa kort via internet, wov vilket fantastiskt lyft det var (och relativt sett blev det mycket snabbare och lite billigare dessutom : ) Problemet för Genline och deras kunder var att det fotograferade underlaget (mormonernas filmrullar) av kyrkböckerna var producerade på 1950-talet. Mormonerna hade runt mitten av 1900 talet ett avtal med Riksarkivet som gjorde att det fick fotografera alla kyrkböcker äldre än 70 år (medellivslängden på den tiden) om de gav en kopia av sitt resultat till Riksarkivet. Problemet för dagens släktforskare är att Riksarkivet i många fall ändrat (och fortfarande ändrar) volymernas signum dvs volymernas identitet (och ibland även innehåll, som delats, flyttats och bundits om till nya kyrkböcker). Lösningen för många släktforskare var att identifiera källan till uppgifterna i släktträdet med GID-nummer, som ju var både unikt och lättåtkomligt via internet. Dagens gratis utbud från riksarkivet verkar till stor del vara baserat på det material som mormonerna producerade i mitten på 1900 talet även om huvuddelen av de digitala kopiorna är producerade med modernare teknik (högre upplösning av mormonfilmerna) och numrerade med den idag gällande signum-beteckningen.


Personligen gillar jag de digitaliserade kopior som ArkivDigital erbjuder, med ännu högre upplösning och i färg, trots att det kostar en liten slant. Arkiv Digital tillhandahåller även mycket användbara volymer som ännu inte finns hos SVAR, samt att AD:s läsare överträffar det SVAR erbjuder alla dagar i veckan (det enda jag ibland saknar hos AD är ett integrerat sid index).


Jag har i min släktforskning noterat Genline-identitet (GID-nummer) som käll-identifikation i de fall jag använt Genline som distributör av källan, när sidan uppdateras ersätts GID-id med nuvarande volymsignum.

Förutom ovan nämda GID-nummer förekommer äved NAD-nummer (RA RiksArkivet) och AD-nummer (Arkiv Digital). Notera att AD-nummer innehåller bild och ofta även sid angivelse som är ledtrådar för de som vill dubbelkolla AD-referenser hos RA.


/Björn